Mellanförskapets kanon: "Främmande jord"

Postat den 21 juli 2009 kl. 15:52

Åtta noveller om bengaliska familjer och deras mellanförskap i USA. Författaren Jhumpa Lahiri är född i England med bengaliska föräldrar och uppvuxen i USA. Främmande jord (Unaccustomed Earth) är hennes tredje bok och andra novellsamling. 

De flesta mellanos lär känna igen sig i bokens andragenerationare och deras tankegångar och problemställningar; en indisk-amerikansk man född i USA som ofta har fått komplimanger för hur väl han talar engelska; en kvinna som alltid rättat sin bengaliske pappas felsägningar känner sig plötsligt tvungen att be sin far flytta in i hennes hem eftersom det är så man gör i hennes fars kultur; det är i smådetaljerna som dyker upp liksom i förbifarten som mellanförskapet lever. I Only Goodness, en historia om en ung kvinna och hennes alkoholiserade brors uppväxt, beskriver Lahiri föräldrarnas blindhet inför barnens svårigheter:

"Her parents had always been blind to the things that plagued their children: being teased at school for the color of their skin or for the funny things their mother occasionally put into their lunch boxes (...) What could there possibly be to be unhappy about? "Depression" was a foreign word to them, an American thing. In their opinion their children were immune from the hardships and injustices they had left behind in India (...)"

Läs novellerna "Once in a Lifetime" och "Hell-Heaven" (på engelska) på The New Yorkers hemsida. 

author

Postat i: Mellanförskapskanon

Diskutera »

Mellanförskapets kanon: "Blod är tjockare än vatten"

Postat den 29 maj 2009 kl. 14:50

Med pompa och ståt tänker vi framöver presentera en kulturell kanon för mellanos. Vill ni föreslå en bok, en film, en pjäs eller något annat kulturellt verk som ni tycker platsar på listan, skriv några rader om det och hojta!

Först ut är Astrid Trotzigs debutroman Blod är tjockare än vatten från 1997. Det är en slags memoar i vilken författaren beskriver sin upplevelse av att växa upp som adopterad i Sverige och även resan hon i vuxen ålder gör till Sydkorea. Det sparsmakade, poetiska språket och alla de fantastiska bilderna Trotzig förmedlar ger den här boken en självklar plats i vår mellanförskapskanon.

"1974 blev jag svensk medborgare. Jag har intyget i samma byrålåda som sidenväskan. Det ser mycket stiligt ut. Stämpel och underskrift av två myndighetspersoner på statens invandrarverk. Expeditionsavgiften var 115 kronor. Jag har bevis. Jag är svensk. 

Eller: Jag är både svensk och korean.

Eller: Jag är varken det ena eller det andra. Jag är mellan halvorna."

Låna boken på biblioteket eller köp den via ex. Bokbörsen.

author

Postat i: Adopterade , Mellanförskapskanon

Diskutera »